Vandring bland pinjeträd och raviner – Nerja till Frigiliana

Posted on Posted in Europa, Spanien

Svetten rinner i pannan och solen bränner i nacken. Dammet dras upp av skorna som slår mot den torra jordvägen. Känslan är att solbrännan riskerar att bli rekordröd efter ett par timmar i det här vädret. Trots att det bara gått en halvtimme sedan vandringen startade nere i Nerja, och klockan därmed bara är halv tio på morgonen, är luften redan varm och torr med en temperatur på över 30 grader.

Från Nerja till Frigiliana, en vacker bergsby som flera gånger utsetts till både Andalusiens och Spaniens vackraste by, är det 8 kilometer. Med karaktäristiska vitkalkade stenhus och små kullerstensgränder är Frigiliana något av sinnebilden för en andalusisk by. Till det bör en milsvid utsikt över Nerja, det azurblåa Medelhavet och pinjetallsbeklädda bergsbranter adderas. För en förmiddagsvandring är det mesta redan upplagt, alltså.

Stranden i Nerja.

I snart en timme har den uttorkade flodbädd som nu är grusväg kantats av snabbväxande träd. Visserligen skymtar då och då de kommande bergen någon kilometer bort, men utöver det är det mest spännande när hundar från intilliggande gårdar sprungit fram till staketet och skällt högt. Från Nerja har vi nu hunnit 3-4 kilometer i liknande terräng, som jag faktiskt börjat tröttna på, och de ännu låga träden lyckas inte erbjuda någon skugga i den ihärdiga värmen.

Spanien är ett av mina favoritländer – hitta fler inlägg från landet här

Skugga, är det första jag tänker när jag ser ravinen som vi nu ska ta oss igenom. Först på andra plats kommer tanken på att det faktiskt är väldigt vacker med de höga bergssidorna som brant stupar ner och lämnar en liten stig emellan sig. Lite som ett spanskt Grand Canyon, fast mycket, mycket mindre. Här börjar den tidigare relativt monotona vandringen att variera sig. På sina ställen måste koncentrationen faktiskt vara på topp och greppet om det uppsatta repet till staket hårt för att inte trampa snett och ramla ner de 4-5 meterna från stigen.

Över 300 dagar per år lyser solen här, så växtligheten lyser till stor del med sin frånvaro. En hel del låga buskar och kaktusar finns dock precis vi stigen, men kontrasterna blir ofta inte större än den mellan den brungula jorden och de gröna buskarna. På de högre bergen i nationalparken Sierra Nevada, som precis syns i horisonten, är träden dock fler, vilka kan upptäckas till fots i ett vandringssystem som sträcker sig hela vägen upp till Granada och det världsberömda Alhambra.

Till stora delar är vandringen relativt platt. På flodbanken är lutningen minimal och i ravinen går det visserligen upp och ner, men utan att klättra ett större antal höjdmeter. Med några hundra meter kvar till mållinjen i Frigiliana blir det dock ändring på det. Helt plötsligt lutar vägen nästan vertikalt – det känns i alla fall som det – och både vader och lår får anstränga sig rejält för att långsamt kämpa sig upp för den sista biten, innan vi till slut får sätta oss ner framför banken i byn efter dryga två timmar och åtta kilometers vandring på uttorkade flodbäddar och stigar i raviner.

Följ Swedish Explorer på sociala medier

INSTAGRAM

FACEBOOK

YOUTUBE

 

 

 

 

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *